I vår serie med intervjuer med länets riksspelmän fick undertecknad möjligheten att samtala med det tidigare ordföranden i ÖLFM - Helene Gerdevåg. Efter att ha fått bronsmärket och silverdiplom tilldelades Helene silvermärket 1981 i Linköping.
Hur började din musikaliska bana?
"Pappa spelade och faster och kusiner med. Jag började spela fiol som femåring. Först var det mest Västerbottenlåtar då pappa kom därifrån. På 70-talet fick vi kontakt med lokala spelmän på stämmor som till exempel Siggebohyttan och på så vis började vi spela Närkelåtar"
Tillsammans med sin far Göran Andersson var Helene en flitig besökare av stämmor. Det gjorde att hon fick ett brett spektrum av låtar från många landskap men låtarna från Närke och Västerbotten var de som att ligga henne varmast om hjärtat. Spelet utvecklades och stämspelet blev något Helene koncentrerade sig mer och mer på. Utvecklingen ledde så småningom fram till att Helene spelade upp för Zornmärket på Närkelåtar. Tankar om att även spela upp med Västerbottenlåtar har hon haft men inget hon gjort slag av.

Vad gjorde att du spelade upp för Zornmärket?
"Jag hade förebilder som riksspelmän och sen så lockade erkännandet i sig att utnämnas till riksspelman"

Vilka förebilder hade du?
"Nummer ett var Pål Olle, framförallt på grund an hans stämspel. Andra förebilder var till exempel Renate Olsson och Emil Olsson, men även Nelly Östlund, från Hälsingland. Den lokale spelmannen Ragnar Forsgren betydde mycket för stämspelet."

Vilka låtar spelade du upp med och varför valde du dem?
"Närkes storpolska efter Linus Danielsson, Bröllopsmarsch av Per-Erik Olsson och Hamburgska från Brevens efter Harry Hellström. Låtarna valde jag för att visa upp olika typer och speciellt få med en hamburgska då den typen av dans och låt är speciell för Närke."

Tradition och nyskapande
Helene berättar att utmärkelsen förde med sig att hon fick mer respons av människor runt omkring. Än idag får Helene Gerdevåg respons tack vare titeln riksspelman.

Tycker du att riksspelmannaskapet medför ett ansvar för spelmanstraditionen?
"Det finns ett ansvar i att fortsätta sprida traditionen vidare och lära ut musiken men samtidigt vara öppen för förändringar och nyskapande."

Intervjun avslutas med att vi pratar om folkmusiken  i Helenes liv idag. Helene berättar att hon håller igång spelet, men att hon inte spelar lika mycket som förr. Hon har dock en del yngre elever som hon spelar folkmusik med.

/Andreas Jacobsson